Vad är en fond? En fond är en samling värdepapper, främst aktier eller räntor, som du indirekt blir ägare i om du börjar spara i fonden. Din del av ägandet motsvaras av hur många andelar du har i fonden. I fondens fondbestämmelser står beskrivet i vilka typer av värdepapper och på vilka marknader fonden får placera på. Stiger värdet på de underliggande aktierna fonden har investerat i stiger också värdet på dina fondandelar. Varje fond har en ansvarig förvaltare som väljer ut vilka värdepapper fonden ska placera i. Generellt gäller att ju högre risk du är villig att ta, desto större chans till hög avkastning.
Vad finns det för olika fondtyper?
Aktiefonder – placerar i aktier eller aktierelaterade värdepapper. För att sprida risken måste fonden ha investerat i aktier i minst 16 olika bolag som exempelvis NIBE, Volvo, Oriflame, Skanska och Sweco. Vanligtvis ligger antalet aktieinnehav i våra fonder runt 25-30 stycken. Genom att inte ha så många innehav i varje fond kan vi ha bra koll på de bolagen vi äger. Det finns många olika slags aktiefonder, som exempelvis Sverigefonder, globalfonder, tillväxtmarknadsfonder, läkemedelsfonder och teknologifonder. Vi på ODIN erbjuder i dagsläget enbart aktiefonder på den svenska marknaden.
Räntefonder – placerar i räntebärande värdepapper. Man skiljer på långa och korta räntefonder. Långa räntefonder, obligationsfonder, investerar i värdepapper som har en löptid på över ett år, exempelvis obligationer av olika slag. Korta räntefonder kallas likviditets- eller penningmarknadsfonder och investerar i räntepapper som har en löptid på några månader upp till ett år, exempelvis statsskuldväxlar. Avkastningen på en räntefond beror på ränteutvecklingen i samhället, den har alltså ingenting att göra med hur börsen går. När räntan går upp sjunker värdet på en räntefond och tvärtom. I dagsläget är räntan väldigt låg och den kommer inte att kunna sjunka mycket lägre.
Blandfonder – en blandfond placerar både i aktier och räntebärande värdepapper. I en blandfond kan förvaltaren vikta om andelen aktier och räntor beroende på hur omvärlden ser ut, exempelvis kan fonden ha en högre andel räntor när börserna är lite skakigare och tvärtom.
Hedgefonder – ordet hedge kommer från engelskan och betyder skydd. Tanken är att hedgefonder ska tjäna pengar oavsett hur börsen går. En hedgefond har friare placeringsregler än vad traditionella fonder har och kan ha väldigt få innehav, samt belåna och använda olika slags derivat. Det finns många olika hedgefonder med varierande risk och placeringsstrategi. En hedgefond ska ha fler plusmånader än minusmånader.
Indexfonder – kallas också passivt förvaltad och investerar precis som det index som fonden följer. En indexfond försöker inte slå index utan bara följa det. En indexfond kommer att avkasta precis som index, minus den avgiften som fonden tar ut. I en aktivt förvaltad fond kan förvaltaren minska risken vid nedgång vilket inte är möjligt i en indexfond.
Fond-i-fond – en fond som placerar i andra fonder istället för att investera direkt i aktier eller räntebärande värdepapper.
Hur många fondandelar finns det i en fond? En fond kan i princip bli hur stor som helst. En fond fungerar inte som ett aktiebolag som ger ut ett visst antal aktier som omsätts på marknaden. Man kan köpa fondandelar i en fond till dess att ägarna (i sällsynta fall) tycker att fonden har blivit för stor och stänger den för insättningar. Generellt sett kan man säga att det är lättare att manövrera en fond med mindre kapital än en fond med mycket kapital.
Hur gör jag för att börja spara i en fond? Att börja spara i fonder är ganska enkelt. Eftersom räntan är så låg just nu lönar det sig att börja spara i ett ISK (investeringssparkonto). Om du börjar spara direkt hos ett fondbolag måste du fylla i en blankett om kundkännedom (enligt penningtvättslagen) och efter det välja vilka fonder du vill börja spara i. Du kan börja med att sätta in några hundralappar eller en stor summa. Du kan göra engångsinsättningar eller månadsspara. Är du redan kund hos en nätmäklare eller bank och hellre vill spara via dem, går du in och väljer fonder i deras fondurval.
Vilken risk är du villig att ta? Att investera i fonder innebär alltid en risk. Ingen vet hur framtiden blir. När man pratar om risk i investeringssammanhang avses att avkastningen alltid är osäker. En större osäkerhet om placeringens avkastning innebär en högre risk. En högre risk innebär dock chans till en högre avkastning, så man kan bara utgå från sig själv. Avkastningen är den betalning man får för att haft sina pengar investerade i något med hög risk. Om investeringen är helt riskfri är ersättningen låg, exempelvis ett sparkonto i en svensk bank. Om investeringar med högre risk alltid gav högre avkastning skulle de per definition inte vara högre risk. Vissa personer som är riskbenägna och långsiktiga kanske vågar lägga allt sitt sparkapital i aktiefonder och de som är mindre riskbenägna kanske inte kan sova på natten om de inte vet att pengarna är säkert placerade. Generellt gäller att pengar som du behöver på kort sikt ska du ha i ett mindre riskfyllt sparande eftersom man aldrig helt kan förutspå vad som kommer att hända i omvärlden och på marknaderna framöver. En aktiefond måste alltid ha minst 16 olika aktier för att sprida risken och genom att spara i flera olika fonder med olika inriktning minskar man den totala risken. Den bästa investeringen är naturligtvis den som som ger högst avkastning till lägst risk, varför man ska sträva efter en hög riskjusterad avkastning. Detta mått kallas Sharpe-kvot, läs mer om det i ordlistan här bredvid.
Jämför avkastningen istället för avgiften. Det pratas mycket om fondernas förvaltningsavgift och att den måste vara låg. Vi vågar påstå att det är avkastningen som är det viktigaste i en fond. Vad många inte verkar medvetna om är att avgiften dras från avkastningen med 1/365-del om dagen, vilket innebär att när avkastningen visas är avgiften alltid dragen. Att fonden har en låg avgift är inget skydd, billiga fonder kan också gå dåligt. Missförstå oss inte – avgiften spelar absolut roll för hur hög avkastningen blir då en hög avgift äter upp avkastningen över tiden. Men en duktig aktiv förvaltare kan överträffa det. När du tittar på avgiften, titta på den totala avgiften/årliga avgiften och inte förvaltningsavgiften, då en hel del fonder har ytterligare avgifter, exempelvis prestationsavgift.
Spara i både bra och dåliga tider. Det är hopplöst att försöka tajma marknaden. Sätt av 5-10 procent av din lön, välj ut några fonder med olika inriktning från duktiga fondbolag, börja månadsspara, investera på lång sikt och låt det ticka på. På så vis sprider du också riskerna. Du bör ha en sparhorisont på minst fem år.
Förvaltaren är den person som gör investeringarna för fonden. En aktivt förvaltad fond behöver en eller flera dedikerade förvaltare som tar egna aktiva beslut eftersom ODIN inte följer index, vilket innebär att de måste vara väldigt insatta i många bolag och branscher som tar mycket tid i anspråk. Våra förvaltare på ODIN träffar ofta bolagsledningen i de bolag vi investerar i, de träffar analytiker, de läser på om flera olika bolag, de utvärderar risker, de sitter i timmar med kvartalsrapporter och årsredovisningar och de reser en del för att träffa bolagen vilket naturligtvis kostar pengar.
Aktiva fonder vs. indexfonder. På små ineffektiva marknader som Sverige och tillväxtmarknader lönar det sig oftast att köpa aktivt förvaltade fonder och på stora marknader med hård konkurrens som USA kan indexfonder vara bra på lång sikt. Bra aktivt förvaltade fonder är värda sitt pris om de presterar bra. Duktiga aktiva förvaltare försöker varje dag slå index, en indexfond går varje dag lite sämre än index då de flesta tar ut en avgift. En indexfond ska bara skugga det indexet fonden valt och den sköts mer eller mindre automatiskt. Det görs inga egna analyser om vilka aktier som är bra eller dåliga. Det innebär naturligtvis mycket lägre kostnader och då också en lägre avgift för kunden. Indexfonder investerar inte i små och medelstora bolag, vilka över tid har gett en klart bättre avkastning än stora bolag. Vill man göra det enkelt för sig kan det vara bra att välja en aktiv och bred fond som investerar i både små och stora bolag. Det har historiskt visat sig vara en bra idé.
Avsätt lite tid för att lära dig grunderna i fondsparande och lita på dig själv. Ju mer du vet desto bättre beslut kan du ta. Ett eget sparande ger en stor trygghet och många möjligheter.
Stort lycka till!