Kommer vi någonsin att få högre räntor? I en global värld präglad av fallande räntor, låg tillväxt och låg inflation, kan man fråga sig om lågräntemiljön kommer att bestå? I en sådan värld borde aktiemarknaden värderas upp. Ett paradigmskifte skulle förändra spelplanen för mycket lång tid framöver.
Anta att räntorna håller sig på dagens låga nivåer i ytterligare 35 år. Orimligt kanske du tänker – inte alls säger historieboken. I USA höll sig den tioåriga amerikanska räntan inom spannet 2 till 4 procent mellan åren 1924 och 1960. Samtidigt injicerades massiva stimulanser (QE) in i den amerikanska ekonomin i ett försök att komma ur den djupa recessionen från 1929. Den gången varade QE-stimulanserna i fjorton år, fram till 1951. En annan tid jämfört med dagens moderna och globala ekonomier, men är historien till någon hjälp är vi kanske bara halvvägs igenom den nuvarande QE-fasen.
Kriser, stagflation och höga räntor
Samtidigt kommer vi själva från en speciell tid. Regleringar, valutakontroller, recessioner, geopolitiska spänningar och tvåsiffrig inflation präglade 1960- och 70-talen med stigande räntor som följd. Efter två oljekriser och en djup recession toppade i september 1981 den amerikanska tioåriga räntan på 15,32 procent . Ränteutvecklingen därefter är väl bekant.
Vad är det som sker?
De ekonomiska och finansiella marknaderna sedan finanskrisen fortsätter att förbrylla. Ett grundläggande dilemma är att ingen riktigt tycks förstå de underliggande dynamikerna i den ekonomiska miljön. Globalisering, teknikskiften, ett högt sparande och demografi är bara några av de krafter som omdanat ekonomier och påverkat räntenivåer. Men givet alla stimulanser som pumpats in i de globala ekonomierna det senaste årtiondet borde både tillväxt och inflation i dag vara högre. Men vi tycks vara långt ifrån ett sådant scenario.
Strukturella omdaningar rör om
Genom åren har det gjorts otaliga felaktiga ränteprognoser, främst för att man missbedömt stora ekonomiska paradigmskiften, exempel fallande tillväxttal i västvärlden. Något som inte ska underskattas är konsekvenserna av den massiva och långvariga skulduppbyggnaden i bland annat USA. Kraftigt höjda långräntor slår direkt mot USA:s kredit- och betalningsförmåga, liksom den japanska och europeiska. Ofta hävdas det att en åldrande befolkning och lägre produktivitet är anledningen till att Bank of Japan inte kunnat höja räntorna. Men de japanska centralbankstjänstemännen har troligtvis också varit rejält bakbundna av landets statsskuld. Marginellt högre räntor hade per definition kommit med risk för nationell bankrutt.
Resan mot lägre räntor är nog inte över
Av fundamentala och tekniska skäl verkar det allt mer troligt att den amerikanska 10-åriga räntan successivt är på väg ner till japansk och europeiska nivå runt noll. Fortsätter trenden är det inte orimligt att centralbankernas pengar en dag är gratis så som i Japan. Tio år av massiva centralbanksstimulanser har brutit ny makroekonomisk mark. Ingen vet därför riktigt hur det här kommer att sluta men missnöjet jäser över låg tillväxt och låga räntor.
Avkastning i en lågräntemiljö
Scenariot framöver är dock inte nattsvart. I en halvljummen värld, likt den vi befunnit oss i sedan finanskrisen, kan bolagens vinster fortsatt stiga och ge investerare en bra avkastning. Men det kräver kvalitativa och uthålliga affärsmodeller som växer långsiktigt.
Börsen och låga räntor
Än så länge har marknaden inte accepterat ”låga räntor i 35 år”. Men vi går i den riktningen vilket helt skulle förändra hur aktier värderas. Även i en lågräntemiljö kommer många bolag att växa betydligt mer än 0 eller 2 procent . Ett bolag med en årlig tillväxt på 4 procent där riskfri ränta förväntas vara 1 procent är i så fall värt PE 50x. Växer samma bolag med 5 procent stiger värderingen till PE 100x. Svindlande och samtidigt en konsekvens av väldigt låga räntor.
I en sådan värld bör man vara exponerad mot inflationsskyddade risktillgångar som aktier eller fastighetsaktier. Av historien vet vi att aktier gör sig bäst på lång sikt, i bolag med robusta affärsmodeller med uthållig tillväxt, vilket inte lär förändras.
Skrivet av David Reiser, Regionansvarig ODIN Fonder